Direktlänk till inlägg 19 juni 2014
Jag är inte tjock, och har aldrig varit utan har under större delen av mitt liv varit den som kan äta vad som helst och hur mycket som helst, även om ja inte varit överdrivet stor i varken mat eller godis.
Jag har varit smal och ganska vältränad, tills för några år sen då mitt idrottande blev mindre (jag börjar ändå bli lite äldre haha).
Sommaren 2012 beslöt jag mig för att göra ett ryck och försöka få tillbaka den kondition jag en gång haft, att ge min idrott en ny chans. Det hade varit ett par år med lite såsande träning, där det inte alltid hade varit 100% (av lite olika anledningar). Hösten 2012 skulle bli en nystart.
I augusti samlades vi i laget för en träningsdag. Det skulle bli en härlig genomkörare.
Jag hade inte tränat massor under sommaren men kände ändå att jag byggt upp en grund som under hösten skulle växa.
Men. På träningsdagen, vid första övningen pajar min nacke.
Jag har aldrig haft några svårare skador men nu kände jag direkt att något var fel.
Min envishet gjorde att jag fortsatte träna (om än på halvfart på grund av smärtan) hela den dagen, vilket var väldigt dumt.
Dagen efter var min nacke helt stel och jag kunde inte vrida huvudet alls på nästan 3 veckor.
Jag sökte hjälp via vårdcentralen men fick träffa läkare som inte förstod svenska och så klart då inte heller mig. Kort sagt så blev det ingen bahandling utan jag väntade ut det onda.
I perioder hade jag tryck i skallen, var yr och stel i nacken, även om det sakta sakta blev bättre.
Jag besökte en annan läkare senare men det var samma visa som tidigare.
Jag försökte tex förklara att jag kände tryck runt huvudet, att det kändes som jag hade keps på huvudet. Läkaren tolkade det med orden "Ja ok Daniel, du vill ha keps på dig". Ja bad om att få en röntgen men fick svaret att han inte kunde skicka alla han träffade på röntgen efter som det skulle bli så lång kö. Vissa får helt enkelt ont i huvudet och för vissa går det över, för andra inte.
Idiot!
Det tog till slut 1,5 år innan jag kände att ja kunde börja träna ordentligt igen och först nu under våren har jag kännt mig helt återställd (även om jag fortfarande lätt blir stel i nacken vid ansträngning).
Under den här tiden gick ja upp i vikt, vilket var de jobbigaste. Jag började verkligen må dålig av detta.
Jag gick inte upp massor men för mig var det ändå en stor förändring som jag mådde dåligt av.
Från februari 2012 till februari 2013 hade jag gått upp 9kg.
Jag var fortfarande ingen tjockis men hade fått en mage som kändes allt annat än bekväm.
Jag funderade på att testa LCHF och 5.2 men kände att det skulle vara onödigt krångligt.
Till slut bestämde jag mig bara för att helt enkelt minska på kaloriintaget och försöka röra på mig lite mer. Om det gick skulle jag först banta ner mig något kilo för att det sen också skulle bli enklare att motionera igen.
När jag bestämt mig för något brukar de bli all in. Ska jag göra nåt så ska de vara fullt ut och så blev det nu också.
Jag åt ca 500-800 kcal per dag (normalt ska man äta ca 2000). Jag vägde allt jag åt och förde dagbok med hjälp av appen Lifesum.
Till lunch åt jag tex broccoli och kyckling, nästan varje dag. Till middag var de mer normalt men utan sås och läsk. Ingen ris eller pasta alls (riktiga kaloribomber!) och väldigt lite fett i matlagningen, ytterst lite olivolja vid stekning.
Det blev väldigt extremt, men planen var hela tiden att det skulle vara under en kort och intensiv period.
Från den 10 mars till 15 maj gick jag ner 7kg(!!) vilket var väldigt stort för mig. Jag lyckades förändra det jag mådde dåligt av, på kort tid och kände en stor förändring, både kroppsligt och mentalt.
Jag mätte aldrig midjemåttet men kände att det var en enorm skillnad, mer än vad vågen visade.
Sen en månad har jag nu ätit nästan som tidigare. Jag är inte den nyttiga typen direkt utan äter gärna hamburgare, pommes osv (Big Mac är favoriten haha) och chips. Men jag bevisade för mig själv att jag kan gå ner i vikt, så om jag går upp lite under sommaren så kommer jag göra mig av med det till hösten igen.
Men till min glädje har jag inte gått upp någonting den här första månaden. Jag vägde mig idag och vägde exakt som den 15 maj vilket känns väldigt skönt.
Appen Lifesum var till väldigt bra hjälp. Allt blev enklare när man såg vad man egentligen fick i sig osv.
Har läst att många lyckats gå ner väldigt mycket med hjälp av den, kanske på långre tid men ändå.
Jag rekommenderar ingen att exrembanta som jag gjorde under någon längre tid, det är säkert inte alls bra. Men kolla in appen (viktigaste delen i appen är gratis) och få lite koll på vad ni stoppar i er om ni vill ner i vikt eller kanske bara må lite bättre.
Medvetenhet om det lilla kan göra skillnad, och det är ganska lågiskt att förbränner man mer än man får i sig så går men ner i vikt, allt annat är enligt mig okunskap eller ursäkter.
Men men nog om det här. Skulle skriva lite kort men blev en halv bok.
Ha en bra dag på er alla läsare!
En 33cl burk läsk innehåller ca 170 kcal. Dvs ett glas.
3 glas dricker man lätt på en dag, dvs 510 kcal. Onödigt?
En fjärdedel av det totala normalintaget (2000 kcal) på en hel dag. Onödigt!